Jag hatar människor som gnäller över allting och ännu mera. I endels ögon är inget bra, fast vi skulle ha det hur bra som helst här i Finland, jag skulle kunna ge fast hur mycket som helst exempel men tror att ni skulle hinna somna före det, haha. Tänk på stackars barnen i Afrika eller människorna i Japan som fölorade sina nära och kära,dessutom deras hem och allt som de ägde. Idag fick jag höra av en tant för att det fanns hundskit på marken, hon gnällde i en hel evighet om det, jag var på wippen att säga att om det stör dig så mycket så varför plockar du inte upp det då? Somtur hölls min mun fast för engångs skull. Om jag blir irriterad på något så ändrar jag på det. Inte kan man alltid tänka att någon annan gör, utan själv måste man också göra något. '
Såsom du vill att andra skall vara åt dig, sådan skall du vara åt dom andra också' det är lite samma tanke, inte bara i relationer utan i allting mellan himmel och jord.
När jag tittar ut genom fönstret och tänker på alla de småa saker som jag gnäller över så borde jag vara glad för att jag har fått bli född i ett land som Finland, fast heldre skulle jag ha blivit född i Mexico (haha, nu skämta jag!). Vi har det så bra här att vi själv inte heller förstår det, utan gnäller, gnäller, gnäller. Ibland har jag funderat att man skulle kunna skicka alla gnällspikar till en plats som människorna har det svårt, kanske det skulle öppna deras ögon eller så inte? Det vet vi inte.
Jag brukar gnälla över dom kalla vintrarna, varför gör jag det? Jag vet att varje dag som går så är sommaren närmare, nu är sommaren ännu närmare för att nu är våren här.
Buckingham palace. Har stått där utanför två gånger, hoppas att i sommar igen.
