juli till september i ett nötskal

Idag har jag skrivflow, minns för x-antal år sedan när jag bodde i min etta, det var farsdag och jag hade vaknat tidigt och kunde inte sova, så kollade jag på bilar och hittade min dröm bil. Klockan var inte ens 8 på morgonen och jag ringde pappa, han trodde det hade hänt något men NEJ, jag hade hittat bilen jag ville ha. Pappa ringde en som jobbade i butiken (han väntade att klockan skulle bli mera, hade lite längre tålamod än jag) och sa att jag var intresserad, så var den reserverad åt mig.
Nästa dag for vi och hittade på bilen och den kändes genast som min, den var lite medkörd, automat och hade bara haft en gammalgubbe som ägare, perfekt. Nu är den bilen såld och saknar den ibland, men världen är ganska liten för att det var en mammas bekant som köpte den från butiken. Ser den nu som då och saknar den lite, det var ändå min första bil.

Just nu tror jag att jag har en sorts livskris, har haft länge saker som jag velat göra men inte klarat av, så en dag i juli bestämde jag mig för att åka ring bakom båten,holy moly vad roligt det var men det kändes nog efter dem kanske inte ett av mina klokaste beslut (iGEN!) men det var roligt och kunde lite njuta av en härlig sommardag som en frisk (om man inte räknar med värken..)
Har varit på livsförsta ansiksbehandlig, tyckte jag var värd det efter allt skit som min knopp och kropp gått igenom, det var skönt.

Har varit på roudtrip till Karis och Fiskars, det var en extempore trip med en vän, kul hade vi men idéen var inte kanske den bästa, nästa gång var vi nån annanstans, annat håll och en roligare plats, deal?

Som jag sa har jag en nånsorts livskris på gång, for till frissan, skulle färga håret blont eller mörkt och jag kom ut med kopparmorotsfärgshår. Ville ha något nytt, far aldrig bitter till frissan, för du vet aldrig vad du kommer att göra. Frissan varnade mig, men jag hade bestämt på en sekund. När jag såg håret, så blev mina ögon som tefat, nu är jag van och helt nöjd, men snart tänker jag bli igen mörkhårig.

Har varit hos läkaren, men inte alls blivit klokare, faskiamassagen är typ ända som hjälper och nu slutade dom med det, så ryggen min krampar och är helt bajs, somtur har jag ny läkartid och hoppas få att få mera massage tider och den hjälp som jag verkligen behöver.

Har blivit en liten skogsmulle, njuter av att gå på naturstigar och bara vara, ryggen och benet gillar inte men huvud mitt gör det. Om jag skulle bara vara hemma så skulle jag flippa.

Har varit och bowlat med kollegorna eller jag var hejarklack och resten bowlade, efter det blev det lite utgång som ändrade mitt liv. Har inte varit ute på länge och det var roligt och avslappnande.

Här var nu livet i et nötskal från juli till slutet av september. Har nog hänt ett och annat också, men det här var nu det viktigaste.

Grekland

Var i maj 2019 i Grekland med en vän, var sjukt nervös för att flyga, senaste gången jag flög så fick jag åtminstone tre stycken panikattack, mamma var säker på att vi inte ens kommer iväg för att jag hade så svårt att vara. Har aldrig förrut haft problem med att flyga men det var hemskt. Förra året hade jag många panikattack och oftast är det situationer som jag själv inte kan hantera, tex så hårda värk att jag inte mera kan hantera dom eller att flyget var sent och jag var rädd att vi skulle missa andra flyget, små saker för någon men för mig var dom väldigt stora.

Men resan till Grekland gick bra, även fast jag hade värk, så kom vi fram ända.

Parga, där vi var så var en romantisk och lugn by, passade oss perfekt. Där fanns inte många bailabaila ställen. Vi var den veckan där då det var ishockey vm, för jag är ishockey fan för blod och tårar. Vi var och kollade alla matcher, är t.o.m. så stor fan att jag varje vår skaffar appen och följer med där och ibland slår jag t.o.m. vad, hehe, den sidan visste ni inte om mig, hehe.
På vårt hotell fanns det mest svenskar och jag talade alltid finska med min kompis, en dag talade dom om matchen som vi skulle spela mot dem och att det var säkert åt dem att de sku vinna, då öppnade jag min mun på svenska och hahaha ni skulle ha sätt deras min när de förstod att jag talade svenska, efter det hälsade dom alltid på oss. Där fanns ett annat finskt par i vår granne och trodde att dom skulle ta livet av varanda, gräl och grå och möblerna flög, somtur for svenskarna och kollade läget.

Grekland var fint och jag gillade det, men nu är Parga sätt, nästa gång mot nya äventyr, var på utflykt till ett kloster (sista bilden) massor med trappor upp och ner, fy sjutton var rädd jag var men jag gjorde det, en klapp på axeln, duktigt Frida. Toaletten i klostret var på golvytan och dom var typ från 1200-talet om jag inte minns helt fel. Jag som inte kan gå i huk hade lite problem med det, men jag fiksade det.

Dessutom såg vi en orm där som är typ 70 gånger giftigare än vår huggorm här, simtur fick vi veta det senare och inte då, annars skulle jag ha sprungit raka vägen till Finland. Är rädd för ormar, hatar dem, får panikattacker av dem.

Det var kort om resan i Grekland, som var en dunder resa och just det som jag behövde just då, strand, poolhäng, god mat, bra sällskap och ingen stress, ända negativa var medicinerna, men utomlands känns dom också bättre.

So long Grekland, hoppas vi ses igen.

Hösten i ett nötskal

Förut hade jag det mycket lättare för att få mina tankar ner på papper eller skärmen, men den senaste tiden har jag inte bara årkat skriva eller läsa för den delen heller, men min terapeut sa till mig att jag borde skriva ner mina tankar för att kunna bearbeta allting. Jag har aldrig varit bra på och skriva men har ändå alltid gjort det. Vet inte ens var jag skall börja. 

Senaste tiden har det varit ganska tungt på sitt sätt, fast jag ändå mått bra, det går inte riktigt att förklara. Har inte skrivit om Greklands resan, men det kommer (mångamånga månader för sent), men måste väll börja med något för att igen få fast mina skriv rutiner. 

Brukar vara på faskiamassage och det känns ännu också som att många rektor kör över mig och efter det är jag bara slö och trött. Har börjat röra mig mycket i skogen och naturstigar, det har varit väldigt skönt för knopp och kropp. Har varit och bowlat eller jag var bara som hejarklack och därifrån for vi till baren (har inte varit ute sen mars eller april 2018). Dessutom har jag fått gamla vänner tillbaka, som kontakten tagit slut med och endel vänner som blivit väldigt nära på en kort tid och nya vänner, får se vart allt leder. 

Min terapeut sa till mig att det känns som om jag skulle ha fått livslusten tillbaka och vill möta mina rädslor, själv känns det inte så men kanske allt har sin anledning.

Snart skall jag på vattenjumppa, alltså det är härligt och kunna vattenjumppa för att där är jag helt på samma linje med alla andra och kan göra saker som jag inte klarar av att göra vanligt, härligt!

I'm back!

Det här bloggade började inte bra, hade skrivit två rader och så tog akkun slut på datorn.
Har många gånger tänkt blogga, men har inte årkat starta datorn (det tar ju så länge, hehe) och dessutom hade jag världens problem med internet och att få det att fungera, hamnade en gång gå till dna, chatta två gånger och ringa en gång och orsaken var att dom hade skickat fel kabel åt mig, suck, livet hemma utan net var horribelt och tråkit.

Vad annat?
Har varit en vecka till Grekland, vilket var fint och skönt, kan skriva ett eget inlägg om det, nu när datorn är igen framgrävd. Har varit nästan hela sommaren på stugan, simmat och åkt båt.
Bor hemma igen, äntligen är badrummet klart, det är inte många som kan säga att under deras fem år har badrummet sprängts och renoverats tre gånger, nå till mig har det hänt, men nu är det klart och fint.
Har besökt olika fina naturstigar och njutit av hösten. Har varit på roadtrip till Karis och fiskars men det är inget mera att nämna om. Har varit till Vanda. Tänk vad snabbt man glömt vad man gjort, men det är väll därför för att jag egentligen inte gör så mycket, tråkat men sant.
Har ett par kul grejer på kommande, så har något att vänta på.

Vad säger min kropp?

Jag har inte ännu heller kollat resultaten, har försökt lyssna på min kropp att vad är bäst för min kropp just nu. Klarar inte av att sitta långa stunder, hur skulle jag klara av att sitta och studera och hållas vaken? För att klara av att studera måste man vara på alärten och just nu klarar inte min kropp av den belastningen, det är synd, men tror att min kropp behöver mera tid och att jag känner mig redo för att börja studera och helst utan mediciner och smärtfri. Jag vill kunna njuta av studietiden, vill inte att min rygg drar ner på det.
Våren var väldigt tung, det är tung för alla som läser till urvalsprov och extra tung då jag hade värkar (och har ännu också) och vet inte om hur framtiden ser ut med värkarna.

Nu måste jag sluta skriva, för att kroppen skriker hosianna. Tråkigt men sant. Det är hemskt då kroppen inte klarar av det som man skulle vela göra, det drar ner även på humöret.

Kroppen och knoppen

Senaste året har varit horribelt, inte bara pga värkarna utan också för att min kropp inte klarar av det som jag vill. Min största dröm är att få studera det jag länge drömt om, men min kropp har satt stop.  Jag har många år varit sjuk vid urvalsproven och i år var det samma, men nu är mitt problem det att jag inte klarar av och sitta långa stunder och det är tungt för en frisk att sitta 5h, under provet tog min värk över mig och medicinerna gör att jag slumrar till och är inte så alert som jag borde vara, samma hände vid provet. För att kunna studera det jag vill, så behöver man huvu och sittmuskler och just nu har jag ingendera. Ändå önskar jag att jag får min studieplats, fast jag är rädd över min kropp och inte ens klarar av i det vardagliga livet.

2018 i ett nötskal!

Nu är det igen dags att fylla i den tradiotionella årslistan till bloggen och dra en tillbaka blick till 2018 med både roliga och mindre roliga grejer. Året har innehållit båda skratt och tårar.

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Jag var nästan hela sommaren och hösten sängbunden

2. Höll du några av dina nyårslöften?

Jag tror inte jag gjorde några nyårslöften..

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Joo

4. Vilka länder besökte du?

Spanien, Nederländerna

5. Är det något du saknar år 2018 som du vill ha år 2019? Nog finns det alltid något som man saknar, men kärlek och fortsättningsstudieplats och att allt ser bra ut i röntgen i februari. Årkar inte mera med det, hoppas att allt ser bra ut.

6. Vilket/vilka datum från år 2018 kommer du alltid att minnas? 21.5 första operationen och efter det är nästan allt i dimma

7. Vad var din största framgång 2018? Att kunna stiga upp på intensiven utan att sitta eller böja på högra benet, även fast jag kastade upp då..

8. Största misstaget?

Hmm, att jag inte vågade hålla mig och stannat längre på sjukhus och fått mig frisk..

9. Har du varit sjuk eller skadat dig?

Jes, hela året har ju gått till det..

10. Bästa köpet? Har ju inte nästan köpt något, då hela sommaren gått åt isängen, men telefonskalet mitt

11. Vad spenderade du mest pengar på? sjukhus, mediciner etc..

12. Gjorde någonting dig riktigt glad?

Hugo 

13. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2018? Shallow

14. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Ledsnare

15. Vad önskar du att du gjort mer?

Varit mera frisk

16. Vad önskar du att du gjort mindre?

Varit mindre på telefonen

17. Hur tillbringade du julen?

Hos min kusins familj med julgubben

18. Blev du kär i år?

Nej

19. Favoritprogram?

Chesapeake shores

20. Bästa boken du läste i år?

sommarön

21. Största musikaliska upptäckten?

Avicii

22. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?

Pyjamas

23. Något du önskade dig men inte fick?

Önskade egentligen ingenting..

24. Vad gjorde du på din födelsedag 2018?

Var på två olika sjukhus, åkte kelataxi

25. Finns det någonting som skulle gjort ditt år? En andra hälft, klarar mig ensam men nog skulle det vara helt kul och ha mågon där i vått och torrt

26. Hur skulle du beskriva din stil år 2018? sjukhuskläder och lösakläder

27. Vad fick dig att må bra?

Mina härliga vänner

28. Vilken kändis var du mest sugen på?

Måst det vara en känids?!?! Hahaha.Mörkhåriga män med uniformer gör mig knäääsvaga.

29. Vem saknade du?

Ingen? Har inte träffat min drömprins ännu så har inte heller kunnat sakna honom😏