Senaste tiden har det varit ganska tungt på sitt sätt, fast jag ändå mått bra, det går inte riktigt att förklara. Har inte skrivit om Greklands resan, men det kommer (mångamånga månader för sent), men måste väll börja med något för att igen få fast mina skriv rutiner.
Brukar vara på faskiamassage och det känns ännu också som att många rektor kör över mig och efter det är jag bara slö och trött. Har börjat röra mig mycket i skogen och naturstigar, det har varit väldigt skönt för knopp och kropp. Har varit och bowlat eller jag var bara som hejarklack och därifrån for vi till baren (har inte varit ute sen mars eller april 2018). Dessutom har jag fått gamla vänner tillbaka, som kontakten tagit slut med och endel vänner som blivit väldigt nära på en kort tid och nya vänner, får se vart allt leder.
Min terapeut sa till mig att det känns som om jag skulle ha fått livslusten tillbaka och vill möta mina rädslor, själv känns det inte så men kanske allt har sin anledning.
Snart skall jag på vattenjumppa, alltså det är härligt och kunna vattenjumppa för att där är jag helt på samma linje med alla andra och kan göra saker som jag inte klarar av att göra vanligt, härligt!
