juli till september i ett nötskal

Idag har jag skrivflow, minns för x-antal år sedan när jag bodde i min etta, det var farsdag och jag hade vaknat tidigt och kunde inte sova, så kollade jag på bilar och hittade min dröm bil. Klockan var inte ens 8 på morgonen och jag ringde pappa, han trodde det hade hänt något men NEJ, jag hade hittat bilen jag ville ha. Pappa ringde en som jobbade i butiken (han väntade att klockan skulle bli mera, hade lite längre tålamod än jag) och sa att jag var intresserad, så var den reserverad åt mig.
Nästa dag for vi och hittade på bilen och den kändes genast som min, den var lite medkörd, automat och hade bara haft en gammalgubbe som ägare, perfekt. Nu är den bilen såld och saknar den ibland, men världen är ganska liten för att det var en mammas bekant som köpte den från butiken. Ser den nu som då och saknar den lite, det var ändå min första bil.

Just nu tror jag att jag har en sorts livskris, har haft länge saker som jag velat göra men inte klarat av, så en dag i juli bestämde jag mig för att åka ring bakom båten,holy moly vad roligt det var men det kändes nog efter dem kanske inte ett av mina klokaste beslut (iGEN!) men det var roligt och kunde lite njuta av en härlig sommardag som en frisk (om man inte räknar med värken..)
Har varit på livsförsta ansiksbehandlig, tyckte jag var värd det efter allt skit som min knopp och kropp gått igenom, det var skönt.

Har varit på roudtrip till Karis och Fiskars, det var en extempore trip med en vän, kul hade vi men idéen var inte kanske den bästa, nästa gång var vi nån annanstans, annat håll och en roligare plats, deal?

Som jag sa har jag en nånsorts livskris på gång, for till frissan, skulle färga håret blont eller mörkt och jag kom ut med kopparmorotsfärgshår. Ville ha något nytt, far aldrig bitter till frissan, för du vet aldrig vad du kommer att göra. Frissan varnade mig, men jag hade bestämt på en sekund. När jag såg håret, så blev mina ögon som tefat, nu är jag van och helt nöjd, men snart tänker jag bli igen mörkhårig.

Har varit hos läkaren, men inte alls blivit klokare, faskiamassagen är typ ända som hjälper och nu slutade dom med det, så ryggen min krampar och är helt bajs, somtur har jag ny läkartid och hoppas få att få mera massage tider och den hjälp som jag verkligen behöver.

Har blivit en liten skogsmulle, njuter av att gå på naturstigar och bara vara, ryggen och benet gillar inte men huvud mitt gör det. Om jag skulle bara vara hemma så skulle jag flippa.

Har varit och bowlat med kollegorna eller jag var hejarklack och resten bowlade, efter det blev det lite utgång som ändrade mitt liv. Har inte varit ute på länge och det var roligt och avslappnande.

Här var nu livet i et nötskal från juli till slutet av september. Har nog hänt ett och annat också, men det här var nu det viktigaste.

Grekland

Var i maj 2019 i Grekland med en vän, var sjukt nervös för att flyga, senaste gången jag flög så fick jag åtminstone tre stycken panikattack, mamma var säker på att vi inte ens kommer iväg för att jag hade så svårt att vara. Har aldrig förrut haft problem med att flyga men det var hemskt. Förra året hade jag många panikattack och oftast är det situationer som jag själv inte kan hantera, tex så hårda värk att jag inte mera kan hantera dom eller att flyget var sent och jag var rädd att vi skulle missa andra flyget, små saker för någon men för mig var dom väldigt stora.

Men resan till Grekland gick bra, även fast jag hade värk, så kom vi fram ända.

Parga, där vi var så var en romantisk och lugn by, passade oss perfekt. Där fanns inte många bailabaila ställen. Vi var den veckan där då det var ishockey vm, för jag är ishockey fan för blod och tårar. Vi var och kollade alla matcher, är t.o.m. så stor fan att jag varje vår skaffar appen och följer med där och ibland slår jag t.o.m. vad, hehe, den sidan visste ni inte om mig, hehe.
På vårt hotell fanns det mest svenskar och jag talade alltid finska med min kompis, en dag talade dom om matchen som vi skulle spela mot dem och att det var säkert åt dem att de sku vinna, då öppnade jag min mun på svenska och hahaha ni skulle ha sätt deras min när de förstod att jag talade svenska, efter det hälsade dom alltid på oss. Där fanns ett annat finskt par i vår granne och trodde att dom skulle ta livet av varanda, gräl och grå och möblerna flög, somtur for svenskarna och kollade läget.

Grekland var fint och jag gillade det, men nu är Parga sätt, nästa gång mot nya äventyr, var på utflykt till ett kloster (sista bilden) massor med trappor upp och ner, fy sjutton var rädd jag var men jag gjorde det, en klapp på axeln, duktigt Frida. Toaletten i klostret var på golvytan och dom var typ från 1200-talet om jag inte minns helt fel. Jag som inte kan gå i huk hade lite problem med det, men jag fiksade det.

Dessutom såg vi en orm där som är typ 70 gånger giftigare än vår huggorm här, simtur fick vi veta det senare och inte då, annars skulle jag ha sprungit raka vägen till Finland. Är rädd för ormar, hatar dem, får panikattacker av dem.

Det var kort om resan i Grekland, som var en dunder resa och just det som jag behövde just då, strand, poolhäng, god mat, bra sällskap och ingen stress, ända negativa var medicinerna, men utomlands känns dom också bättre.

So long Grekland, hoppas vi ses igen.