magnetröntken- check!

Mitt livs längsta minuter hade jag idag. Var och hälsade på farmor till sjukhuset före jag själv for på magnetröntken, fråga av henne då hon var själv pga hennes rygg. Hon sa att maskinen hade int alls ljud och hon skulle ligga med händerna uppe och allt maskinen int alls var hemsk.
När jag fick se maskinen hade jag lust och springa bort. fick höra på radion men hela maskinen hade så mycket ljud att bra att jag hörde 'frontside ollie och eu te pego'. Det skulle räcka en halvtimme men det tog en timme. Jag har aldrig varit så rädd, vågade inte trycka på knappen för att då tänkte jag att jag manar vara längre i maskinen. Jag skakade så hamnade ta extra bilder, jag viste att jag skulle ligga stilla, försökte hjärntvätta mig själv men jag var så rädd att jag darrade. Maskinen var mindre än jag trodde, fick ett täcke då sköterskan sa att det är kallt, jag hade svinvarmt.
Jag darrar ännu också, nu önskar jag bara att bilderna blev tillräckligt bra att jag aldrig mera behöver uppleva det där och om jag hamnar så får dom nog tuppaner mig före.

Texten blev råddig, då jag är sekaisin ännu. Är ännu också helt skraj, skulle bara kunna gråta.