3. syyskuuta 2012

Blodprov

Varje gång som jag är på blodprov så funderar jag över att blir jag någonsin van i det? Inte tar det sjukt, men det är äckligt, bara jag ser nålen blir  jag vit i ansiktet och knäsvag, somtur har dom roliga bilder på väggarna så kan jag stirra på dom som ett litet barn. Dom tänkte inte släppa hem mig från tyks, då blodet inte ville sluta rinna (jag tyckte det kom helt lika som normalt..men där blev jag och sitta och sura,då jag var hungrig,efter 12timmars fasta..)

Nu har jag fiksat en receptbok, började klistra, limma och skriva. Hittade ett gammalt häfte dit jag hade skrivit en eller två staka recept, så nu skrev jag några till. Tråkit eller? Jag som HATAR allt med pynjande och göra. Något måste jag hitta på annars blir jag böbi, men somtur kommer A snart hem igen och då blir Åboosäkert ;)
En av våra reissun förra året och så här glad var jag.



Ps. Glömde förra veckan skriva att nu har jag fått 3kort till i min samling, snart behöver jag en hel vägg för att dom alla ska rymmas, men tack ♥ Ett kort kan rädda en dag, vad räddar månne min dag idag? Blommor bakom dörren eller så inte, det skulle vara för bra för att vara sant..

2 kommenttia: