Igår var jag på en 2,2km länk, det var meningen att min kompis skulle cykla fast mig, men jag hade tydligen så brottom med mina kryckor så var ren bakom hennes dörr när hon kom och jag som trodde jag var snigel men icke. 
Det var helt skönt och gå ut från stan, lyssna på musik och bara gå, många joggare gav nog långa blickar åt mig.
Hos min kompis frågade jag över bordet i vardagsrummet, hon sa ty den inte ryms och hennes far fick inte heller, envisa jag sa att det går, vi tog loss några dörrar men till slut var den inne i köket, sen var nästa problem att få en skiva där, så två skivor resan var på plats(bord som går att förlänga) och vi fiksade det också. Alla i hennes familj trodde att vi hade akruvar bordet i bitar men icke, vi tog inte losa en endaste en bit. Allt går att fiksa bara man litar på sig själv och vet att det går! 
På kvällen blev det shoppa vappsaker! Nu kan vappen börja eller jag ska ännu tvätta golvet! 
 


 
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti