komplimanger

En kompis sa idag på jobbet att jag har nya fina glasögon, så svarade jag bara något att tack men dom är gamla, har två par som jag växlar med. Varför tackade jag inte bara och lät saken vara,men nej jag rättade till henne. Det är sällan som vi ger komplimanger och då när vi får dem så börjar vi med att säga något i stil med att, nej den är gammal, nej den är lånad etc, varför kan vi inte bara vara glada och tacka?

Efter att jag hade svarat till henne började dom här meningarna snurra i mitt huvud, varför har vi finnarna så svåra för att ta emot komplimanger eller att ge dem? Det kan rädda ens dag, pigga upp. 

Det är samma då jag har kunder som inte säger ett ord eller tackar, hur svårt är det att säga - hej,tack,hejdå, nejtack etc..det får bara håret att stå på mig, jag blir på dåligt humör, då en kund tackar och är glad blir jag också det, oftast är det första kunden som ser till att hudan dagen blir. Jag hatar då folk sätter pengarna på bordet och jag måste ta upp dem, jag har en kompis som gör det,varje gång jag ser att hon gör det så säger jag till henne att hon är kunden som jag hatar, likasom,när hon viskar hej, är det så svårt att säga med tydlig röst?! Hon säger att jag inte borde jobba,för att jag har blivit så tarka och dum igen,haha :D