Idag när jag var hos läkaren kändes det som om jag skulle ha varit den där lilla frida som inte viste något om något, han sade ett och annat, kom ihåg det här, kom ihåg det där, om du skulle vara 50 år gammal och ha familj skulle du få sprutan resten av livet men nu är du ung och det är helt annan sak, nu måte jag fundera ut att hur vill jag att allt det här fortsätter, fortsätter med sprutan, sen blir det röntken och sen är det ett frågetecken att hur der ser ut sen.
Btw för två veckor sen blev min spruta registretar att den nu används i FInland och är inte mera i provanvänding, provkaninen här hej som ren fått den i över två år. Jag får den varje månad, i början 4gånger i månaden och resten av folket får den två gånger per år. Jag börjar känna mig som en nåldyna. Idag Skall jag inte mera fundera på det, men i en snarframtid.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti