Igår blev jag utskälld och två gånger, jag var bitter och elak (då hade jag inte ens varit sur eller gjort något fel), lyssnade bara och sa ingenting, annars skulle grodorna kommit med fart, ibland är det bättre och vara tyst och lyssna och vänta att personen lugnat ner sig och det går att diskutera igen som vuxna människor, men endel kan inte det.
Idag på jobbet, har jag bara sprungit fram och tillbaka, men to the point, jag hatar och bli kallad tant, som ni fått höra och läst tidigare om, men idag hade jag en liten flicka (about 3-4 åring) med sin mamma, då dottern sa *blablabla tant* jag tänkte öppna munnen och så sa mamman att hon är inte en tant,utan flicka. En så liten sak fick mig glad, hade nästan lust och hoppa i taket.
Men nu ska jag fortsätta se på film, så Hasta luego!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti